Category Archives: Mönsterkonstruktion

Innan man syr måste man ju rita ett mönster. Här hamnar inläggen som handlar om mönsterkonstruktion.

Lectras modaris

Standard

Vi har precis börjat med den datoriserade mönsterkonstruktionen i skolan. Vi använder oss av ett program som heter Lectra. Det är roligt men svårt. Än så länge har vi bara fått testa saker på en kjol som redan är konstruerad. Kommer vara roligt att rita mönster sen när jag kan lite mer.

image

Insnitt bak

Standard

Mamma frågade mig om jag skulle göra någon specialare vid skulderbladet på min damblus, i bilden från förra inlägget.

Det är ingen jättehäftig specialare, men ett litet knep för att få bort axelinsnittet bak och samtidigt göra blusen lite bekvämare vid ärmhålen.

image

I ett vanligt grundmönster har man ett insnitt bak, från axeln ner på skulderbladen. I den här modellen skulle vi inte ha något insnitt. Vi flyttade därför, genom att VIMa, 1cm av insnittet ut till ärmhålet. Det som fanns kvar av det ursprungliga insnittet la jag längst ut på axeln mot ärmhålet. Jag struntade i det nya insnittet vid värmen och bara jämnade till ärmhålslinjen så den blev jämn. Ärmhålet har nu blivit 1cm större och vi har fått bort insnittet bak.

Rullar på

Standard

När min mormor en gång så till kanske 14 åriga mig att jag kunde Smsa lite långsammare svarade jag: Jag hinner inte mormor, livet är kort!!

Lite komiskt svar med tanke på min unga ålder. Men jag fascineras ofta över hur fort tiden går. Jag har redan hunnit gå i skolan i Borås i tre veckor. Jag har hunnit lära mig massor. Tiden flyger iväg.

Nu i början har vi mest haft konfektionstekniker och produktionsteknik. I konfektionstekniken ritar vi mönster och atr. I produktionstekniken har vi än så länge bara hunnit jobba med hur man sätter upp lines i fabrikerna. Alltså i vilken ordning alla sömmar ska sys, hur snabbt det ska gå, vem som ska göra vad och hur de ska sitta för att man inte ska behöva flytta om maskinerna när de byter från att sy byxor till att sy jackor.

I konfektionstekniken har vi jobbat med en kjol som har två sidstycken som är på skrådd. Vi har detaljsömnad och mönsterkonstruktion och har sen fått sy upp kjolarna. Det är mycket att lära sig, hur vi ska pressa och i vilken.ordning allt ska sys. Jätteroligt är det i alla fall.

image

image

Nu sitter jag på bussen till Göteborg. Jag ska hälsa på en kompis och i morgon ska vi på tårtmässa i Kungälv.

Hörs mer snart.

Förklaring på livgrundsmönster

Standard

Jag har tidigare skrivet ett inlägg som heter ”Hur man ritar ett enkelt klänningsmönster”. Jag skriver att det är ett enkelt mönster, men det är klart att det är enkelt för mig, eller för dig som vet hur man ritar och tolkar mönster. Men om jag hade sett den beskrivningen för ett år sedan, alltså innan jag börjat i Värnamo, då hade jag INTE tyckt att det var enkelt. Därför ska jag nu försöka skriva en gång till, och försöka göra det enkelt även för dig som inte är van att hålla på med mönster. Jag tror att om man förstår grunden så är det lättare att förstå resten. Därför börjar jag med att gå igenom vad ett livgrundsmönster är. Hojta om det är något ni inte förstår eller vill få förklarat mer!

När man ritar mönster så är det lättast att utgå från något som kallas för grundmönster. Ett grundmönster är oftast en ganska tråkig modell, men den används för att alla måtten ska stämma. Mitt livgrundsmönster (alltså mitt grundmönster till överkroppen) är anpassat efter mina mått och vart min midja och bystpunkt sitter, hur lång min axel är och alla andra mått som är specifika för mig. När jag ska rita ett mönster till en klänning, linne eller skjorta så utgår jag ifrån mitt livgrundsmönster, för då vet jag att jag kommer få rätt mått på det nya plagget som jag ska sy.

Så här ser ett livgrundsmönster fram ut:
image

1. Halsringning

2. Axel

3. Bystinsnitt

4. Ärmhål

5. Sidan (mot bakstycket)

6. Nederkant

7. Mitt fram (antingen mot knäppning av nått slag, eller mot vikt kant)

8. Midjeinsnitt fram

– Insnitten behövs när man syr i ett icke stretchigt tyg för att tyget ska formas efter kroppen. Här, här, här , här och här visar jag hur man flyttar bystinsnittet på olika sätt. Läs igenom alla beskrivningar och välj den du tycker är lättast, på två av beskrivningarna visar jag hur man gör olika skärningar på livet istället för att ha ”vanliga” insnitt.

Ett tips är att rita upp en liten figur som ser ut som ett grundmönster, och så över du på att flytta insnitten till olika ställen på den. Det är mycket lättare att lära sig i liten skala än att börja med ett stort mönster på en gång.

– När man klipper ut mönsterdelarna klipper man i princip alltid ut i dubbelt tyg. Mot vikt kant (MVK) betyder att man lägger den sidan av mönstret mot vik-kanten på tyget. Det gör att man får till exempel ett helt framstycke, och det behöver alltså inte sys ihop mitt fram.

Här är ett livgrundsmönster bak:
image

1. Halsringning

2. Mitt bak (mot knäppning eller mot vikt kant)

3. Nederkant

4. Sidan (mot framstycket)

5. Ärmhål

6. Axel

7. Insnitt vid skulderbladen

8. Midjeinsnitt bak

– Som ni ser på bilden så har jag ritat två streck mitt bak. När man vill sy figursytt har man en söm mitt bak, och då  kurvar man den lite för att följa ryggen bättre. Därför är den raka linjen överkryssad. Men ska man ha knäppning bak, så måste mitt bak vara rakt för att man ska kunna lägga till för knäppkant.

– Det är viktigt att axel fram och axel bak är lika långa när insnitten är sydda, eftersom de ska sys ihop.

För att enkelt kunna rita mönster efter sina egna mått rekommenderar jag er att ni ritar er ett grundmönster. I boken som jag tipsade om i förra inlägget, ”Mönster och konstruktioner för damkläder” av Inger Öhman och Hervor Ersman finns det en bra beskrivning på hur man ritar ett livgrundsmönster. Orkar man inte rita sitt eget mönster finns det mallar som kommer med boken. Då kan man mäta sig själv och snedda mellan de olika storlekarna för att få ett mönster som passar en så bra som möjligt. Sen måste ni sy upp en toille, alltså en provmodell, av livgrunden för att se så den sitter bra. Antagligen kommer ni behöva nåla in mycket i sidorna.

Nu när ni kan det här med livgrunden så är det lättare att förstå resten också. För vilken modell man än vill göra så lägger man ett mönsterpapper ovanpå sitt livgrundmönster och så ritar man hur man vill. Livgrunden har man som stöd för att se så att midjan, bystpunkten och alla andra mått som man vill använda sig av hamnar rätt.

Nu måste ni säga om ni förstod eller inte, och om jag ska förklara mer. Jag skulle kunna visa er lite olika modellförslag om ni vill. Säg bara till!

Två frågor

Standard

I dag tänkte jag besvara två av era frågor.

 

Den första angående en stickad tröja:

Jag håller på att sticka på en tröja som jag kallar för  min ”Tågtröja”. Mönstret till den hittade jag här! Det lite lustiga med den här tröjan är att när jag var på praktik på garnbutiken Yll och Tyll i Uppsala så visade det sig att det var de som gjort designen. Drops hade haft någon stickdesigner som var mammaledig och de hade fått lite kris för de hade för få modeller, så de hade köpt den designen av Yll och Tyll.

Tröjan har varit jättemysig att sticka, men när jag var klar med hela fram- och bakstycket så kom jag av mig lite. Men jag tänker att nu när det blir höst igen så får jag nog mer lust att ge mig på ärmarna. Jag tänker att jag ska sticka båda ärmarna samtidigt så man slipper den där känslan av att åh, nu är jag klar med en ärm, men jag har en hel ärm kvar… Ärmarna ska stickas fram och tillbaka, och om jag stickar dem på en rundsticka så går det ju finfint att sticka dem samtidigt.

 

Den andra frågan är angående att sy ihop prinsesskärning:

Ett tips när man vill göra en prinsesskärning, eller i huvud taget flytta på insnitten någon annan stanns än där de är nu, är att först läsa sig VIM! VIM betyder veck i mönstret och här beskriver jag hur man göra det. Här beskriver jag hur man flyttar insnittet till en prinsesskärning. När man har gjort en prinsesskärning på mönstret har man två delar som tillsammans bildar ena sidan fram. Då är det bara att sy ihop de styckena med varandra. Det är som att sy ihop ett insnitt, bara att det är böjt, och att tygstyckena inte sitter ihop. Man kan säga att man gömmer insnittet i sömmen.

 

Om man är intresserad av mönsterkonstruktion och skulle vilja lära sig mer är boken ”Mönster och konstruktioner för damkläder” av Inger Öberg och Hervor Ersman bra. Jag beställde min bok om mönsterkonstruktion för herrkläder från den här sidan, där har de även boken för damkläder. Med den här boken så medföljer grundmönster till kavaj, jacka, kjol och byxor i storlekarna 36-46, vilket är bra om man inte vill rita allt själv från grunden.

Liggings

Standard

Jag har ofta ont i huvudet nu för tiden, och då orkar jag inget annat än att mest ligga och glo tyvärr. Men i går steg jag upp tidigt och hann med endel innan huvudvärken kom. Bland annat så ritade jag ett leggingsmönster i storlek ca 2-3 år.

image

Jag sydde ihop leggingsarna i ett härligt sametsaktigt tyg. Tyvärr hade jag inte rätt blå färg hemma så att fålla benen och sy fast ett gumniband i midjan fick vänta.

image

Leggingsen får ni se när de är helt klara.